När man har det ena vill man ha det andra
*svammel* Alltså. När man jobbar o sliter, åker till jobbet när det är mörkt och åker hem när det är mörkt dag ut o dag in och känner att man inte har tid för ngt typ....då vill man gärna ibland vara hemma. Men efter ett tag hemma vill man faktiskt tillbaka till skiten som igentligen inte bara är skit men ja.
Jag vill verkligen inte jobba 8 tim om dan, typ 7-4 och hämta dottern typ 16,30 hem o laga mat, städa,tvätta, leka & umgås o sen natta dottern efter 3-4 tim. Och sen trycka på repeat nästa dag. Fast när man är hemma så trycks det ju faktiskt på repeat också även fast man kan shifta om man vill iof. Fan life sucks på ett sätt.
Men det finns ju en räddande ängel i det hela. SAMBON!. Men ska han få dra lasset och jag bara glida runt på räkmackan då?. Jag menar att när han jobbar så är inte vår ekonomi katastrofal om jag inte jobbar. Då kan jag faktiskt jobba 50% och slippa det viktigaste = att slämga ut dottern i "vuxenlivet" (vara hemmifrån 8 tim om dagen i hennes fall dåra)
Men då göra mig beroende av en annan männsika ännu mer. Jag som altid varit självständig. Har haft attityden- Passar det inte så låt det va eller dra...Jag behöver inte dig!. Stenhård. hmm.
Jag blir vek av kärlek. Äkta kärlek tydligen. Fast det är ju en till sida och det är ju att kärlek ger respekt o viceversa. Eller har det med mognad att göra kanske, eller så har jag inte varit riktigt älskad tidigare *tragiskt*. Men ang det jag skriver ovan har det ju att göra med dottern i första hand. Jag kan inte göra som jag vill o känner för. Jag har ett ansvar. Ett jävla ansvar. För hennes liv o framtid (för o göra listan kort). Så igentligen. Jag borde jobba för min egen skull och för familjens skull. För pengar får man inte nog av, banalt nog. Då säkrar jag även min egna (+dotterns) framtid om det skulle bli så någon dag (vilket inte känns allt för avlägset just nu). Att jag faktiskt kan klara mig utan sambon.
För hur fan skulle jag göra det nu?. Hur skulle jag kunna få en lägenhet, hur skulle den kunna betalas. Jo det kan den ju men sen då?, då är det inte mycket kvar av min föräldra penning. Och a-kassan den e ju cp nuför tiden så den kan man ju inte förlita sig på, och den räcker inte för all framtid. Och framför allt...Ungen skulle va tvungen att gå på dagis när jag måste jobba. Puuu. Har jag tagit mig vatten över huvudet. Jag är inte en så stark männsika eller bra mamma :(. Hur har jag blivit så liten?!? KÄRLEK jag säger då det. Jag vill de som jag älskar så fruktavsvärt väl och kan liksom inte släppa taget och måste ha fullkontroll över deras välbefinnande. Nåja nog om detta svammel igen
Tänkte jag ska skriva lite "vanligt" också. Typ som att det snöar ute idag och lära mig sätta in kort. Dock skapligt annonyma då jag anser att jag lämnar ut mig alldeles för mycket. för att stå för det. Men ni som känner igen mig.. voila... det visste ni inte... hehe.
Jag e ju faktiskt inte bara en grubblandes o deppig människa. Believe me!
Så here it comes *ler*
Vi var iväg med dottern på hennes första tandläkar besök idag. Det var iof bara info och snabb koll i munnen. Hon var tydligen tidig med att få en tand man brukar få när man är ett par år först *anteckna haha*
Efter det bara det av till Maxi. Jäkla bra affär det där. I som jag kommer benämna dottern med i forts fick en snygg fleece jacka för 39 spänn och jag en mjukisbyxa för 29,50. Så NEJ vi är inte märkes freak i denna familj. Tror faktiskt inte jag skulle vara det fast jag hade de pengarna, men man vet ju inte. Man ska aldirg säga aldrig. Right.
I slutet av mån ska jag o karln som båda är feta. Jag är fet och han fetare. Jag är inte ironisk. Försöka oss på cambridge. ren kur. Till att börja med 1 mån. Hur det nu ska gå till.? Men jag vill verkligen inte se ut så här längre. Jag mår inte Dåligtdåligt av det men det är många gånger man verkligen önskar att man hade denna hydda och önskar det yttre kunde matcha sinnet. Alltså jag skulle ha tighta jeans o skinn stävlar, korta snygga jackor, kjolar o ja...en anna klädstil och klädkonto. Jag tycker faktiskt att jag har en bra grund. Ser inte ut som ett stolp skott i ansiktet har ok drag. Så damn vad snygg jag skulle kunna bli nu var jag ironisk. Ska nog försöka fota så man ser om det blir ngn skillnad och kanske någon mer kan bli motiverad.
Nu ska jag gå o laga mat. Mina egna Köttbullar o stuvade makaroner blir det idag *gott*
Ha det gott!
Jag vill verkligen inte jobba 8 tim om dan, typ 7-4 och hämta dottern typ 16,30 hem o laga mat, städa,tvätta, leka & umgås o sen natta dottern efter 3-4 tim. Och sen trycka på repeat nästa dag. Fast när man är hemma så trycks det ju faktiskt på repeat också även fast man kan shifta om man vill iof. Fan life sucks på ett sätt.
Men det finns ju en räddande ängel i det hela. SAMBON!. Men ska han få dra lasset och jag bara glida runt på räkmackan då?. Jag menar att när han jobbar så är inte vår ekonomi katastrofal om jag inte jobbar. Då kan jag faktiskt jobba 50% och slippa det viktigaste = att slämga ut dottern i "vuxenlivet" (vara hemmifrån 8 tim om dagen i hennes fall dåra)
Men då göra mig beroende av en annan männsika ännu mer. Jag som altid varit självständig. Har haft attityden- Passar det inte så låt det va eller dra...Jag behöver inte dig!. Stenhård. hmm.
Jag blir vek av kärlek. Äkta kärlek tydligen. Fast det är ju en till sida och det är ju att kärlek ger respekt o viceversa. Eller har det med mognad att göra kanske, eller så har jag inte varit riktigt älskad tidigare *tragiskt*. Men ang det jag skriver ovan har det ju att göra med dottern i första hand. Jag kan inte göra som jag vill o känner för. Jag har ett ansvar. Ett jävla ansvar. För hennes liv o framtid (för o göra listan kort). Så igentligen. Jag borde jobba för min egen skull och för familjens skull. För pengar får man inte nog av, banalt nog. Då säkrar jag även min egna (+dotterns) framtid om det skulle bli så någon dag (vilket inte känns allt för avlägset just nu). Att jag faktiskt kan klara mig utan sambon.
För hur fan skulle jag göra det nu?. Hur skulle jag kunna få en lägenhet, hur skulle den kunna betalas. Jo det kan den ju men sen då?, då är det inte mycket kvar av min föräldra penning. Och a-kassan den e ju cp nuför tiden så den kan man ju inte förlita sig på, och den räcker inte för all framtid. Och framför allt...Ungen skulle va tvungen att gå på dagis när jag måste jobba. Puuu. Har jag tagit mig vatten över huvudet. Jag är inte en så stark männsika eller bra mamma :(. Hur har jag blivit så liten?!? KÄRLEK jag säger då det. Jag vill de som jag älskar så fruktavsvärt väl och kan liksom inte släppa taget och måste ha fullkontroll över deras välbefinnande. Nåja nog om detta svammel igen
Tänkte jag ska skriva lite "vanligt" också. Typ som att det snöar ute idag och lära mig sätta in kort. Dock skapligt annonyma då jag anser att jag lämnar ut mig alldeles för mycket. för att stå för det. Men ni som känner igen mig.. voila... det visste ni inte... hehe.
Jag e ju faktiskt inte bara en grubblandes o deppig människa. Believe me!
Så here it comes *ler*
Vi var iväg med dottern på hennes första tandläkar besök idag. Det var iof bara info och snabb koll i munnen. Hon var tydligen tidig med att få en tand man brukar få när man är ett par år först *anteckna haha*
Efter det bara det av till Maxi. Jäkla bra affär det där. I som jag kommer benämna dottern med i forts fick en snygg fleece jacka för 39 spänn och jag en mjukisbyxa för 29,50. Så NEJ vi är inte märkes freak i denna familj. Tror faktiskt inte jag skulle vara det fast jag hade de pengarna, men man vet ju inte. Man ska aldirg säga aldrig. Right.
I slutet av mån ska jag o karln som båda är feta. Jag är fet och han fetare. Jag är inte ironisk. Försöka oss på cambridge. ren kur. Till att börja med 1 mån. Hur det nu ska gå till.? Men jag vill verkligen inte se ut så här längre. Jag mår inte Dåligtdåligt av det men det är många gånger man verkligen önskar att man hade denna hydda och önskar det yttre kunde matcha sinnet. Alltså jag skulle ha tighta jeans o skinn stävlar, korta snygga jackor, kjolar o ja...en anna klädstil och klädkonto. Jag tycker faktiskt att jag har en bra grund. Ser inte ut som ett stolp skott i ansiktet har ok drag. Så damn vad snygg jag skulle kunna bli nu var jag ironisk. Ska nog försöka fota så man ser om det blir ngn skillnad och kanske någon mer kan bli motiverad.
Nu ska jag gå o laga mat. Mina egna Köttbullar o stuvade makaroner blir det idag *gott*
Ha det gott!
Kommentarer
Trackback
