lsomilivet

Usch jag har sån Separations ångest eller vad man ska klassa det som. Dottern har fått dagisplats nu till hösten. Hon kommer vara 1.10 då. Och jag vet jag har fått vara hemma med henne längre än vissa. Och jag vet att det är bra att barn får socialisera och anpassa sig bland andra barn. Men men men. Usch hon är mitt liv. Det mest värdefulla som finns. Förut ska jag faktiskt erkänna att jag tänkte/tyckte att barn som fick börja på dagis vid 1 års ålder tog skada mer än om de börjar senare. Men nu börjar en del av mig tänka tvärt i mot. För du är ju I van vid vara rutiner med mat, sömn mm hemma. Och framför allt van vid att vara prio 1 och ha typ full uppmärksamhet. Känns som om hennes värld kommer vändas upp och ner :(. Hur ska jag kunna bara vara mig då som alla säger kan vara skönt ibland och kunna koncentrera mig på ett jobb?. Största problemet av att jag måste släppa på mitt kontroll behov. Lite. Nu känns det som om jag har möjlighet att förutse de flesta sk faror som I kan utsättas för. Men på dagis tror jag knappast dom kan och hinner ha full koll om tex I får för sig att det är bra att ja vad ska man hitta på . . . Klättra på ngt högt. Stoppa ngt olämpligt i munnen eller näsan mm mm. Bara en sån sak som att de tex kanske inte tvättar händerna på barnen när de har varit ute och sen ska äta får mig att bli nipprig. Tänk om hon verkligen vantrivs. Stackarn kan ju inte säga till. Uuu detta blir inte skoj. Tänk om jag kunde fått behålla barnet (jag kallar laban. Då det bara försvann) då kunde jag fått vara hemma. Grr. Nu ska jag iof ant inte jobba många tim ber dag så jag vet jag borde chilla ner. Men hur släpper man taget?. Nåja. Den som lever han lär säger dom. bloggar från mob och han inte göra stycken i texten och sånt. Irr :) så mitt i allt till ngt annat. Var till tatueraren igår. Hade alldeles för mig de tog 600 kr tim sist jag var där men nu sa hon 1000. Så det blir ingen lotus :(. Men den gamla verkar komma bli riktigt fin iaf. 3 juni är det dags. Ska fixa bokstäverna i dotterns namn och lägga till 3 stjärnor runt om för de 3 liv som inte fått stanna hos mig tidigare. 2 innan dottern och 1 efter. *nytt stycke* . Funderar på det här med vänskap. Om man aldrig tar sig tid att träffa en person eller ens ringer. Tycker man då om det personen? I min värld så gör man inte det. Vet inte om jag ska ta åt mig och anta jag är en jävligt tråkig person eller bara "borsta axeln"?!. Näe nu ska jag passa på o vila medans prinsessan sover sen ska det handlas och donas så det kan bli en god gryta till middag. Ha en bra dag!